Liten update

Orkar inte skriva så mycket men vill bara tacka alla som bryr sig, det känns bra att veta att ni finns så man slipper gråta ensam. För ibland måste jag få göra det, kanske var det inte befogat men när det gungar rejält under fötterna så blir det så ibland.
Pappa kom inte iväg, han vägrade.
Egentligen vet vi inte vad det betyder för de kan inte säga vad som skulle bli så mycket bättte i Uppsala. Men efter att ha träffat pappa idag så känner jag att han tog rätt beslut den här gången men jag hoppas att han går med på att de får fixa till det längre fram om det inte löser sig ändå.
Idag har dränet fungerat som inte funkat på flera dagar och han har känt sig piggare så det är ju inte förrän nu som pencillinet börjat ta osv.
Om det bara handlar om tiden så spelar det ingen roll om det tar tid att bli frisk för det är det enda som han har gott om. Han vill bara ha det så lugnt som det går...
Nu ska jag mysa med min gubbe vi har ju inte setts på hela veckan förutom en halvtimme i tisdags, då han inte hade hunnit till jobbet när jag kom hem.

trevlig helg alla och tack!

CIAO!

Tårar...

Å vilken ruskigt jobbig eftermiddag.
Idag blev det bestämt att pappa måste till uppsala för att operera sin lunga: den vill inte tömma sig som det ska och de kan se på skiktröntgen att det är nånting som täpper till.
Vad detta nånting är vet jag faktiskt inte veta vad det är. Troligen är det "bara" infektionen som gör det men det går inte att veta.
Känns väl bra att de tror att de kan göra nånting men det som känns piss är att det inte går att hälsa på honom så ofta då. Det tar alldeles för lång tid och för mycket pengar för att sitta och åka dit. De trodde att han skulle bli kvar där 1-2 veckor.
Pappa sa till mamma att nu ville han inte nånting mer, jag förstår honom, vill inte jag heller.
Det som känns ännu värre nu är att jag pratade med honom nyss och de har lyckats med konststycket att ha givit honom fel mat i morse så nu har magen ballat ut helt och hållet så nu vågar han ju inte åka. Det är lååångt till Uppsala om man har dålig mage som inte går att kontrollera.
Så just nu vet jag inte vilket jag tycker är värst, att han behöver åka eller att han inte kommer iväg.
Får se hur det blir imorrn men just nu är jag bara så himla lessen....På att inget nånsin kan få vara bra längre än, vaddå? en vecka??!
Är sjukt trött men inte sugen på att lägga mig för det blir morron för fort.
Hellre ledsen än panikångest.
Jag är ledsen för att pappa får åka ensam men ändå så känns det som det mest logiska. Varför ska vi åka med då han ska vara nedsövd hela dagen, det är bara jobbigt.
Mamma ska åka till syrran och det tycker jag så självklart är jättebra eftersom hon också kan behöva vara lite med mamma men ändå känns det jobbigt.
Jag är också ledsen för att jag vet vilken ångest pappa har eftersom han hatar sjukhus och sånt.
Han har dessutom ont så klart och nu då även i magen. Kanske bättre om han kommer iväg på måndag om det inte är för sent då*??*
Varför händer sånt här när jag äntligen får jobba så att jag inte orkar med det eller kan åka med....Jag vet inte om jag vill men jag hade nog gjort det om jag kunnat
Har sån jäkla huvudvärk så jag måste ta mig i säng.
Fan för såna här kvällar:-(
Alla säger att jag ska tänka på mig själv och barnen men allting hänger ju samman, hur ska jag kunna må bra och tänka på mig själv när pappa ligger på sjukhuset och man inte ens vet hur det blir med nånting?
Allting hänger ju samman och hur man än gör så biter man sig själv i den där jävla svansen.

Det räcker nu!
Nån som kan bjuda mig på 2 veckor till nånting varmt, soligt ställe med en massa massage och njutning. Problemfritt??
Näää, det var det jag misstänkte, tack ändå!


Nu är det äntligen dax att blogga lite

Det har varit jobbigt sen sist:-(
Mest är det väl skolan som ställer till det eftersom jag inte hinner. Jag kämpar och kämpar men kommer ingenstans. Tror jag gör ett genombrott i uppgiften men upptäcker sen att det är åt helsike, Skickar in halvfärdigt för då får man det tillbaka med lite hjälp till kompletteringen. Får det tillbaka med ännufler kryptiska frågor. Vad är det för fel på en rak fråga? Varför krångla till det så att man måste vara professor i läsförståelse för att kunna tolka frågan rätt??
Ja det är möjligt att det är jag som krånglar till det onödigt mycket men om någon frågar mig varför det är på ett vis så är INTE mitt svar DÄRFÖR. Men jag kan tycka att det ofta är så med de här kurserna, varför är det så här? Jo för det står så i boken*??*

Ja i alla fall så har jag ju fått timmar på Städmani och from igår och fram till kristi himmelsfärd har jag ett heltidsvik. Jag tycker att det är jättekul och det ger hyggligt med pengar. Ni vet ju vad jag har att jämföra så för mig är det inte fyskam att ha över 100 kr i timmen och bara jobba dagtid:-)
Just nu är det inte värt nån OB i världen om jag skulle behöva jobba sena kvällar osv. Jag är sjukt less på det och jag ser fram emot en sommar då jag ska vara ledig ALLA helger och kvällar och ändå överleva på lönen. Jag hoppas iof att jag får jobba lite mer än 75% men det skulel ju vara skönt det med förståss.

Idag var jag tvungen att vara ledig för båda barnen skulle till doktorn på barnkliniken.
För Emilia gick det jättebra hon har verkligen vuxit till sig, kanske kanske kommer man kunna kalla henne astmafri till hösten. Lite förkylningsastma kan vi leva med kan jag lova:-)
Man kan väl inte kalla Celine sjuk direkt med all den där energin som hon har. Tilloch med Inez håller med om att hon är helt galet vild, det säger en hel del:-D
Celine har stora besvär med sin andning och nu har hon haft en långdragen förkylning i flera månader så nu tog de en odling i näsan.
Odlingen beror väl också på att vi vill kontrrollera så att hon inte har samma slags bakterie som pappa har.
Pappa ligger på sjukhuset sen förra måndagen. Hans lunga har kolapsat och är fylld med var. Verkligen jätteäckligt och jättehemskt. Så nu ligger han alltså inlagd med pencillin i dropp och två dränage inopererad i lungan.
Tur att det är en lunga som fungerar iaf:-/
Han är vid gott mod och jag tror att han kommer bli frisk men enligt läkarna så kommer det ta flera månader.

Efter att vi varit på barnkliniken idag så var vi förbi McDonalds i Valbo och åt lite, det var verkligen jättemysigt. Litet sting i hjärtat blir det ju när man ser hur fint de har det och all ny utrustning de har. jag vet ju hur omöjligt det är att få handla sånt så det är med STOR respekt jag säger det här.  Johan rockar och det han har fått till på den här korta tiden är det ingen annan som hade kunnat göra. Tänk om han kunde smitta av sig på fler donkenchefer, vilken grej det skulle vara!
Jag har hört att det pratas om att jag inte FICK komma tillbaka till Donken, jag har ingen aning för jag har inte frågat!
Jag har inte planerat det heller eftersom arbetstiderna inte funkar för oss men det är klart att ens McD-hjärta tar ett extra litet skutt när man ser vilka möjligheter någon har skapat. 
Och jag blir så glad när det ser ut som att ens gamla arbetskompisar ser ut att må prima. Keep up babes, ni är grymma!

Efter ångestattackerna jag haft senaste dagarna så kommer jag att ha en skön kväll i soffan utan ångest känner jag.
Nu ska jag natta den minsta, wish me luck!

CIAO!! 

RSS 2.0