FruHumla

Det handlar om känslor.
Känslor i mig, inte hur andra gör eller inte gör,
Ingen gör mig illa.
Många bryr sig om mig.
Det är rörigt i mitt huvud och det beror på så mycket.
Att jag inte sovit särskilt bra på några nätter är ju den första anledningen.
Anledningen till det är medicinerna som jag behövat för att få någon ordning på min astma.
Där är anledning två och tre.
Jag tar åt mig av skitsaker och grämer mig för saker jag inte gjort eller borde ha gjort eller saker som jag rent utav har gjort.
Jag brukar ju alltid analysera alternativen innan jag gör/inte gör vissa saker men på senaste tiden har jag känt mig ganska safe så jag har väl inte riskbedömt allting in i minsta detalj.
Det jag känner nu är kanske bara tillfälligheter men ändå börjar jag direkt att analysera vart ifrån det kommer.
Om jag hade kunnat undvika den här astmasvängen, vilken jag ger skulden för mitt oroliga inre.
Saker som händer andra, saker som andra säger påverkar mig mycket mer än jag vill.
Jag vill inte påverkas av någon alls, jag vill vara min egen som skiter i vad andra tycker.
Men när det blir så här så sårar småsaker mig.
Jag blir uppe i varv så sömnen blir lidande.
Om jag hade kunnat använda den här tiden till nåt vettigt så som att skriva klart lite inlämningsuppgifter så att plugget skulle gå lite lättare några veckor.
Men NEJ jag är inte särskilt skärpt i de här situationerna, måste intala mig själv att det beror på sömnbristen och den sjukdom jag just nu faktiskt har och att man blir slö av mediciner.
Annars kommer jag att lägga ner hela skolan för jag känner mig dum dum dum dum dum, riktigt jävla pantad!
Lite suddig i kanterna är milt sagt!
Varför kasta bort några fridagar med att vara kass??!
Inte för att jag hade kunnat jobba särskilt bra men hellre det än att kasta bort en massa tid på att vara luddig i kanterna.

Jag längtar efter min syrra, skulle kunna slänga ihop en väska å dra nu på studs men se det går inte för Fredrik jobbar så jag behöver faktiskt ta hand om mina barn.
Lite synd att man inte kan bli ledig när det skulle passa att göra nåt annat.
Det känns bra att jag fått en dag med mina barn idag också för det är ju inte så ofta nu för tiden.
Jag har fått en hel del gjort också, sånt osm jag bara måste få göra för att känna att jag har åstadkommit nånting i alla fall.

Ingen idé att blogga heller, jag måste vara en av de mest patetiska människorna på jorden just nu.
Sitta här å gnälla när det finns folk med "riktiga" problem ute i världen....
Va fan vet du om livet!
Du som sover mer än tre timmar per natt, är ledig ett par dagar i veckan och äter lagad mat ett par gånger om dagen....va fan har du att klaga på??! 
Har man inte sträck-kört 80 mil utan piss-paus då vet man inte mycket om livet, det ska ni har jävligt klart för er...


I mitt liv är det jag som har huvudrollen.
I mitt liv är det jag som bestämmer vad jag klarar av.
I mitt liv är det jag som sätter målen och bestämmer vilken väg jag ska ta.
Ingen ska nånsin komma och tala om för mig att jag inte duger bara för att någon annan har presterat bättre. Alla jobbar på efter sina förutsättningar och nånting som är bra för en människa är det inte för en annan.
Kul om det funkar för dig men det gör det inte för mig.
Jag vägrar bli en statist i mitt eget liv men framför allt så vägrar jag bli en dramaqueen.

Tack till alla er som hjälper mig hålla balansen, många av er vet nog inte ens om att ni gör det men ni gör det ändå...Sen finns det dem som skapar kraftig obalans också utan att veta om det...jag ska bara lära mig att undvika dessa klantarslen lite bättre så är nog min balans snart i sin ordning igen.

Ska försöka sova

CIAO!