intressant...
Ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan nån kikar in å ser att jag börjat blogga igen=D Har inte lagt ut på FB av just det anledningen faktiskt. hihihi!
Just nu brottas jag lite med såna känslor som är lite svåra att identifiera. Varför är besvikelse så svår att kontrollera? Varför kan en del personer nå in och göra en ledsen utan att de egentligen inte alls hade tänk sig att göra det? Varför blir man ledsen när man vet att man inte borde bli det? Och varför blir alla de känslorna till en ångest som man inte alls behöver ha? Fast man VET att det inte är så, som man känner.
Eller är det så att en del människor inte är så bra vänner som man tror så att känslorna egentligen är signaler som man borde plocka upp??
Nää jag vägrar tro det, det är bara paranoida tankar, så måste det vara.
Hur många har inte nån gång känt att man lever i en lögn, en fasad. Jag känner så ibland. Jag och min familj finns på riktigt men allting annat är bara kulisser. Skulle ju vara rätt enkelt om det var så iof för då skulle man bara kunna byta ut en jobbig kuliss mot nåt roligare när man lessnat liksom...Inte skulle man behöva oroa sig för att såra nån heller. Herregud jag är nog sinnessjuk på riktigt:-O
Hur som helst så ser jag fram emot en vecka med plugg hemma, sova några fler timmar per natt än det blir när man måste åka varje dag. Kanske en del känslor lossnar när tempot inte blir lika högt...
Nu blir det födelsedagskalas för bästa Kajsa=)
CIAO!
Just nu brottas jag lite med såna känslor som är lite svåra att identifiera. Varför är besvikelse så svår att kontrollera? Varför kan en del personer nå in och göra en ledsen utan att de egentligen inte alls hade tänk sig att göra det? Varför blir man ledsen när man vet att man inte borde bli det? Och varför blir alla de känslorna till en ångest som man inte alls behöver ha? Fast man VET att det inte är så, som man känner.
Eller är det så att en del människor inte är så bra vänner som man tror så att känslorna egentligen är signaler som man borde plocka upp??
Nää jag vägrar tro det, det är bara paranoida tankar, så måste det vara.
Hur många har inte nån gång känt att man lever i en lögn, en fasad. Jag känner så ibland. Jag och min familj finns på riktigt men allting annat är bara kulisser. Skulle ju vara rätt enkelt om det var så iof för då skulle man bara kunna byta ut en jobbig kuliss mot nåt roligare när man lessnat liksom...Inte skulle man behöva oroa sig för att såra nån heller. Herregud jag är nog sinnessjuk på riktigt:-O
Hur som helst så ser jag fram emot en vecka med plugg hemma, sova några fler timmar per natt än det blir när man måste åka varje dag. Kanske en del känslor lossnar när tempot inte blir lika högt...
Nu blir det födelsedagskalas för bästa Kajsa=)
CIAO!
Kommentarer
Trackback
