lite slitigt hemma ett tag nu
Fredrik har haft ledigt i 4 veckor nu, en återstår.
Jag har jobbat heltid och åkt hemifrån strax efter halv sex på morrnarna.
Det är väl egentligen som så många andra har det så det är liksom ingen klagan i det.
det har bara varit så himla mycket på gång hemma som känns som det hänger över oss båda men mest saker som Fredrik ska fixa, tex bilen.
Gräsmattan är en annan sak som han liksom måste fixa om det ska bli gjort för jag blir verkligen jättedålig av att klippa gräs. Jag kan knappt vara hemma när det klipps.
Tvätten fungerar rätt hyffsat, det går ju inte åt lika mycket kläder så här på sommaren men däremot handdukar och dem kan man ju tumla rakt av så det är enkel tvätt.
Däremot matlagning och disk är något som vi drunknar i:-S Spelar ingen roll att jag har plockat i och ur diskmaskinen, rensat bänken på disk så ser det lika ut igen när jag kommer hem. Och då har Fredrik också plockat i och diskat, why??
Celine driver oss båda till vansinne just nu, särkskilt Fredriks trigger har hon hittat. Han går igång direkt på hennes tilltag, han suckar och stönar så fort hon rör sig. jag förstår honom som är hemma med henne hela dagarna att han inte orkar mer. Han blir dessutom frustrerad när jag inte bryr mig och jag orkar faktiskt inte bry mig om det inte är nåt allvarligt hon pysslar med. det är förmodligen fel att ignorera det men å andra sidan så får hon ju som hon vill om man reagerar och "ser" henne varje gång hon gör nåt hyss.
Jag vet inte vilken "metod" som är bäst men eftersom jag ser att hon stängt av och inte lyssnar på bannor så är det ingen idé att fortsätta med dem om det inte är nåt farligt eller dyrt hon grejjar med.
Jag vet ju hur det är att bli så där triggad av henne därför känner jag dåligt samvete inför Fredrik.
Egentligen är det ju bra om man inte får rus samtidigt vilket jag har haft hela vinterhalvåret men jag tycker dte känns bättre när det är jag som inte orkar. Han måste ju också få känna så ibland så det är inte det, det är bara jobbigt när det aldrig blir nån harmoni i familjen.
Vi har i alla fall haft riktigt mysiga helger ett tag nu med mycket aktiviteter.
Det har varit underbart och när vi varit ute på våra strapatser har ungarna sköt sig jättebra men så fort man kommer hem igen så drar den där lilla fröken igång igen:-/
På grund av att vi har "slösat" en massa tid på lite roligheter så hinns ju inte vardagsgrejjer med...
Städningen är ett bra exempel på sånt som inite hinns med.
Jag borde när jag kommer hem men eftermiddagen rinner bara iväg å sen blir det läggdax för att orka.
Nästa måndag drar ju skolan igång för mig igen också. Det ger mig lite dåligt samvete, ännumera att göra som jag inte har tid med.
Men ändå är det något jag MÅSTE få göra.
Hade jag vågat hoppas på att min kropp skulle hålla för Städmani så skulle jag faktiskt kunna tänka mig att jobba där ett bra tag framöver för det finns utmaningar även där.
Men på nåt vis så känns det som att jag har en chans och jag måste ta den. Nästa termin har ju kraven höjts och det är inte lika säkert att jag kommer in.
Inget är ju säkert för den här terminen heller men det ser iaf ganska bra ut.
Orkar inte oroa mig, det löser sig väl på nåt vis eller så får jag ett brakedown och det är ju inget som jag har kunnat göra nånting åt förr så det är ju bara att låta det komma.
Dax att avrunda dagen....
CIAO!
Jag har jobbat heltid och åkt hemifrån strax efter halv sex på morrnarna.
Det är väl egentligen som så många andra har det så det är liksom ingen klagan i det.
det har bara varit så himla mycket på gång hemma som känns som det hänger över oss båda men mest saker som Fredrik ska fixa, tex bilen.
Gräsmattan är en annan sak som han liksom måste fixa om det ska bli gjort för jag blir verkligen jättedålig av att klippa gräs. Jag kan knappt vara hemma när det klipps.
Tvätten fungerar rätt hyffsat, det går ju inte åt lika mycket kläder så här på sommaren men däremot handdukar och dem kan man ju tumla rakt av så det är enkel tvätt.
Däremot matlagning och disk är något som vi drunknar i:-S Spelar ingen roll att jag har plockat i och ur diskmaskinen, rensat bänken på disk så ser det lika ut igen när jag kommer hem. Och då har Fredrik också plockat i och diskat, why??
Celine driver oss båda till vansinne just nu, särkskilt Fredriks trigger har hon hittat. Han går igång direkt på hennes tilltag, han suckar och stönar så fort hon rör sig. jag förstår honom som är hemma med henne hela dagarna att han inte orkar mer. Han blir dessutom frustrerad när jag inte bryr mig och jag orkar faktiskt inte bry mig om det inte är nåt allvarligt hon pysslar med. det är förmodligen fel att ignorera det men å andra sidan så får hon ju som hon vill om man reagerar och "ser" henne varje gång hon gör nåt hyss.
Jag vet inte vilken "metod" som är bäst men eftersom jag ser att hon stängt av och inte lyssnar på bannor så är det ingen idé att fortsätta med dem om det inte är nåt farligt eller dyrt hon grejjar med.
Jag vet ju hur det är att bli så där triggad av henne därför känner jag dåligt samvete inför Fredrik.
Egentligen är det ju bra om man inte får rus samtidigt vilket jag har haft hela vinterhalvåret men jag tycker dte känns bättre när det är jag som inte orkar. Han måste ju också få känna så ibland så det är inte det, det är bara jobbigt när det aldrig blir nån harmoni i familjen.
Vi har i alla fall haft riktigt mysiga helger ett tag nu med mycket aktiviteter.
Det har varit underbart och när vi varit ute på våra strapatser har ungarna sköt sig jättebra men så fort man kommer hem igen så drar den där lilla fröken igång igen:-/
På grund av att vi har "slösat" en massa tid på lite roligheter så hinns ju inte vardagsgrejjer med...
Städningen är ett bra exempel på sånt som inite hinns med.
Jag borde när jag kommer hem men eftermiddagen rinner bara iväg å sen blir det läggdax för att orka.
Nästa måndag drar ju skolan igång för mig igen också. Det ger mig lite dåligt samvete, ännumera att göra som jag inte har tid med.
Men ändå är det något jag MÅSTE få göra.
Hade jag vågat hoppas på att min kropp skulle hålla för Städmani så skulle jag faktiskt kunna tänka mig att jobba där ett bra tag framöver för det finns utmaningar även där.
Men på nåt vis så känns det som att jag har en chans och jag måste ta den. Nästa termin har ju kraven höjts och det är inte lika säkert att jag kommer in.
Inget är ju säkert för den här terminen heller men det ser iaf ganska bra ut.
Orkar inte oroa mig, det löser sig väl på nåt vis eller så får jag ett brakedown och det är ju inget som jag har kunnat göra nånting åt förr så det är ju bara att låta det komma.
Dax att avrunda dagen....
CIAO!
Kommentarer
Trackback
